Det fanns alltid något skört över Mark Linkous persona. Framförallt hördes det i hans musik. Små kryptiska låtbyggen som balanserade på en tunn tråd, där kanske inte orden gav sken av den underliggande melankolin utan den fanns i själva inramningen. Det vemodiga och bräckliga genomsyrade alla hans produktioner och jag fullkomligt älskade det, och gör det fortfarande. Det är med en stor klump i halsen jag sitter och skriver detta, med den lekfullt vackra VIVADIXIESUBMARINETRANSMISSIONPLOT i bakgrunden. Där allt från bebispianon och radioapparater samsas i en perfekt harmoni signerad av honom själv. När den släpptes ´95 hade jag aldrig hört något liknande och den blev i mångt och mycket den referens kommande artisters album jämfördes med. Alla hans skivor präglades av denna D.I.Y -anda och alla håller hög klass. Men den här första har ändå en speciell plats hos mig och kommer alltid på något sätt vara mallen mina egna låtbyggen försöker efterlikna. Om ni inte har VIVADIXIESUBMARINETRANSMISSIONPLOT (smaka bara på titeln), köp den! Streama den inte, eller ladda inte ner den. Visa Mark Linkous den respekten. Lova mig det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar