Att Craig Finn kan skriva vet vi sedan tidigare. När han inte klottrar ner rader på barnotor skriver han krönikor åt bland annat tidningen Uncut. THE HOLD STEADY har funnits ett tag nu - HEAVEN IS WHENEVER är deras femte skiva och innan dess fanns Lifter Puller. 2006 släpptes Boys and girls in America och ett litet genombrott var ett faktum. Framförallt engelsmännen med just tidningen Uncut i spetsen fick fläckar på innanlåret av upphetsning och har haft det sedan dess. Och med viss rätt. De är ett bra rockband. Klassisk riffrock med starka allsångsrefränger där Gibson är förstärkt av Marshall. Det börjar oväntat med slide och något inte helt olikt gammal hederlig americana. Att de hade kommit till åren var vi medvetna om, men att de plötsligt skulle sänka tempot stod vi alla helt frågande inför. Men det är bra. Det gungar. Men kanske inte något att spela på förfesten. I soft in the center kommer raketen. En trestegstaket som golvar mig. Kaxigt och näven knuten. "you can´t get every girl. you get the ones you love the best. you won´t get every girl. you love the ones you get the best. you have to trust me on this one". Craig Finn agerar fadersfigur och ger råd till nuvarande ungdom. Det coolt med människor som förstår sin status och gör något bra av det utan att förlora sin trovärdighet. I the weekenders låter det lika bra som förr och i Hurricane J är pulsen på väg uppåt. Några spår hade vi klarat oss utan, men det betyder inte att HEAVEN IS WHENEVER är en dålig skiva. Tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar