BOSTON SPACESHIPS BROWN SUBMARINE
Vi tar det i omvänd ordning för ovanlighetens skull. Nej, det var inte alls så jag tänkte. Jag hörde helt enkelt denna efter The Planets are blasted. Som tur är fungerar det annorlunda än i filmens värld, då man absolut måste se filmerna i rätt ordning. Brown Submarine är på många sätt ett bättre album än det efterföljande och det beror helt enkelt på att den har fler låtar som värmer mitt pophjärta denna kalla och utdragna vinter. Med tydliga ekon av the Who och Cheap Trick glider Brown submarine fram under dig med återvunnen skaparglädje och fantasi. Melodierna sitter där de ska och Robert Pollard sjunger med sitt karaktäristiskt anglo-amerikanska uttal hjärtat ur sig i Two Girl Area. En ballad som valsar fram så självklart och stolt i Guided By Voices-aktig ton. You Satisfy Me kunde ha varit med på Alien Lanes. Så bra är den. Och på Ready To Pop, en typisk Pollard, gästas den konsekvent ettriga gitarren av en ensam fin saxofon i låtens avslutande, mäktiga crescendo. Bra skit. Den nyblivne farfadern levererar låtar på löpande band och har på denna platta haft vett nog att skala bort de överflödiga låtskisserna. Här presenteras fjorton låtar spelade enligt popmusikens alla regler, men med den tydliga prägel han sätter på musiken. Enligt okänd utsago finns det över 800! låtar signerade Robert Pollard; halv-alkoholisten och före detta high-school läraren från Dayton, Ohio.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar