BEAR QUARTET MONTY PYTHONDet är stort att efter så lång tid fortfarande hitta nya vägar och gräva fram melodier ur stock och sten. Det måste vara en härlig känsla att efter arton år vakna upp och känna att man trots gråa hårstrån och några nytillkomna kilon över midjan fortfarande ha orken att bry sig när klimatet runtomkring präglas av girighet och egoism. Men det är väl just det som gör att Alkberg och Co. slår an strängen och bedriver sin egna lilla revolution där ute i periferin. På MONTY PYTHON är det tvära kast mellan smattrande hängpukor och febrig skönhet. Långfingret är ständigt vertikalt och foten sparkar undan det konventionella och det tillrättalagda. Deras typ sextonde skiva är en logisk fortsättning på förra årets 89 och en hållplats på en resa som började med Ny våg 2002. Det hände något på 00-talet med farbröderna från norr. I takt med att musiken som spelades i radio i stort sett var kliniskt ren och mer eller mindre bestod av binära koder, gick de helt sonika åt andra hållet. Och där trivs de och har nog inga planer på att ändra riktning. Precis så som jag vill ha dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar